Unga utbildar sig till yrken som inte behövs: ”Vill få in verkligheten i skolan”

— Vi vill att unga ska få upp ögonen.

Ida Söderlund är verksamhetsledare i arbetsmarknadskunskap på det regionala utvecklingsbolaget Falun Borlänge-regionen. Hennes eget yrke går ut på att informera om vilka andra yrken som finns – alla 8946 stycken. Hon kan visserligen inte alla utantill, men många.  Så ser det dock inte ut ibland ungdomar på gymnasiet eller i högstadiet, menar hon.

— Nej, oftast har man inte koll. Man har koll på de vanligaste yrkena, som till exempel snickare. Men däremot missar många att det finns besläktade yrken: plåtslagare, målare, golvläggare. Det är lika inom vårdyrkena.

Det finns många yrken som samhället har ett stort behov av för att kunna fungera bra, men som är lite smalare och ovanligare.

— Vi pratar ofta om biomedicinsk analytiker, ett yrke som väldigt få, både unga och vuxna, vet att det finns. De jobbar inne på labb. Så när du tar du ett blodprov så är det ofta de som analyserar det. Det yrkesvalet gör att man kan jobba inom vården utan att ha vårdnära kontakter, säger Söderlund.

Att få upp kunskapen bland unga om den här typen av samhällsviktiga arbeten är hela syftet med projektet där Ida besöker skolklasser runt om i länet. Hennes mål är att eleverna ska ha fler frågor efter lektionen än vad de hade innan de kom dit. Hon hoppas att hennes lektioner ska göra att eleverna börjar ifrågasätta könsstereotypiska yrkesval och vågar bryta normer.

— Redan i väldigt låg ålder kommer man på att tjejer ’ska’ jobba inom vården, killar ’ska’ bygga inom bygg och industri. När vi är ute försöker vi ifrågasätta det här och bryta det.

Ida menar att det ofta är vuxnas fördomar som smittar av sig på unga. Det gör att normerna befästs även hos skoleleverna. Men när Ida frågar dem om exempelvis industrin så vet de sällan vad den innebär. Vuxna, däremot, bär ofta på fördomar om vad en industri är för någonting.

— Det är smutsigt, det är tungt och det är farligt. Men det är ju inte så idag, menar Ida.

Därför är det viktigt att jobba även mot föräldrar och andra vuxna i barns liv för att sprida kunskapen och bryta könsnormerna även där. Dessutom måste fler förstå vilken demografisk utmaning samhället står inför, där alltfler blir äldre samtidigt som den arbetsföra befolkningen minskar.

— Vi behöver många läkare, brandmän, sjuksystrar. Det är många som utbildar sig mot dessa yrken, men alldeles för få. Problemet blir att man utbildar sig till sådant som man tycker är roligt. Influensers, youtubers är ju väldigt poppis idag. Och vi säger inte stopp, glöm din dröm om någon vill bli det. Men det blir ju en betydligt tuffare konkurrens.

Att försörja sig som influencer är få förunnat, men utmaningen ligger inte bara i den tuffa konkurrensen. Risken med att allt fler unga utbildar sig endast för nöjets skull är att det skapar en ännu större brist på personal i yrken som har samhällsviktiga funktioner.

— Det är där vi skapar den där missmatchen. Att vi utbildar oss till yrken som vi inte behöver i dagsläget. Tittar vi på vården eller samhällsbyggnadssektorn så blir det faktiskt problem för befolkningen.

Kanske finns det ett annat sätt att tänka på sin utbildning, där både samhällsbehov och intresse kan vägas in.

— Många vill jobba som PT (personlig tränare, red. anm.), för det är det man tycker om. Där är det jättetuff konkurrens. Och sedan kan man titta på fysioterapeut. Egentligen är där samma drivkrafter, men det är inom vården och vi har jättestor brist på dem.

För båda yrkena är det bra att ha ett intresse för att jobba med människor och för hälsa och träning. Men inom vården är konkurrensen liten. Det gäller för de flesta jobben inom vården — även de tekniska.

— Det sker ju en digitalisering i alla branscher. Då kan man faktiskt jobba i vilken bransch som helst, om man har ett tekniskt intresse.

Många attraktiva jobb finns faktiskt i Dalarna. Unga behöver alltså inte flytta till storstäderna i samma utsträckning för att ha möjligheten att hitta sitt drömjobb eller en särskild utbildning för att få en speciell spetskompetens.

— Det är skillnad att flytta till någonting. Vi hör att många flyttar från Dalarna för att man tror att det inte finns här. I vissa fall kan det ju vara så, men Högskolan Dalarna har jättemånga program.

Dessutom har länet stora, världsledande företag som SSAB, Hitachi och Northvolt på ingång, vilket flera unga faktiskt inte känner till. Bara i Gagnef finns det flera stora företag med personer på ovanliga befattningar.

— Åkerströms och 3M har ju också jättehäftiga yrken.

Under en vecka i oktober har Ida inte varit ensam på arbetsplatsen. Hon har haft en praoelev med sig, från Forsaklackskolan i Borlänge. För 14-åriga Sundes Ali har veckan givit många nya insikter och idéer till hennes framtida yrkesliv.

Hur har den här veckan varit för dig?

— Jättekul och intressant. Jag har lärt mig mycket nytt. Till exempel att innan jag fick praoa här så trodde jag att SSAB var folk som bara tryckte på knappar. Men jag fick veta att de verkligen har många olika arbeten på bara det stället. Olika ingenjörer till exempel.

Visste du att det fanns över 8000 yrken?

— Nej, det är nytt. Jag kan typ bara fem i mitt huvud.

För egen del har Sundes siktet inställt på en speciell bransch — en samhällsviktig bransch.

— Jag vet inte vad jag vill arbeta med för någonting, men jag vet att det är med vård. Jag vill bara hjälpa folk. Det är min drivkraft.