Svårt att hitta rätt kompetens – eller svårt att våga anställa?

Hela 76 procent av företagen i Dalarna anser att det är svårt att hitta rätt kompetens, vilket placerar länet på andra plats i landet. Brist på erfarenhet lyfts ofta fram som förklaring – men frågan är vilket ansvar företagen själva har för att fler ska få chansen att ta steget in på arbetsmarknaden.

Svårigheter att rekrytera är en av de största utmaningarna för företagen i Dalarna. Hela 76 procent upplever att det är svårt att hitta rätt kompetens – en andel som placerar länet på andra plats i landet. Samtidigt pekas brist på erfarenhet hos de sökande ut som ett av de största hindren. Men hur ska människor få erfarenhet om ingen anställer dem?

Erfarenhet efterfrågas – men vem ger den?

Det har hållits slutkonferens för två stora projekt som drivits i Dalarna med syftet att stärka den framtida kompetensförsörjningen. Det ena var Lyftkraft 2.0, som under tre år arbetat med kompetensutveckling för både medarbetare och företag i hela länet. Det andra var UngKraft, som fokuserat på att motverka problematisk skolfrånvaro och skolavhopp samt spridit kunskap inför gymnasieval kopplat till framtidens yrken. Båda projekten har haft som mål att motverka kompetensbrist.

När företagen själva begränsar rekryteringen

Kompetensbrist är ett återkommande samtalsämne inom näringslivet och enligt Svenskt Näringsliv hindrar den många företag i Dalarna från att växa i den takt man vill. Att företagen i länet upplever situationen som särskilt svår väcker samtidigt frågor om vilka krav som ställs – och vilket ansvar företagen själva har.

— Orsakerna till att man ser det som svårt att rekrytera är de samma över landet men i Dalarna ser vi det som svårare än andra och man kan fundera på varför, säger Victor Ericsson som är regionchef på Svenskt Näringsliv.

När företagen går igenom ansökningar är det ofta erfarenhet och engagemang som upplevs saknas. Inom vissa yrken krävs formell utbildning, och där är matchningen mellan gymnasieval och framtida arbetskraftsbehov avgörande. Samtidigt finns det många jobb som inte kräver yrkesutbildning.

— Jag träffade ett företag i en mindre kommun och där berättade man att det var svårt att rekrytera. Att det var svårt att få dit kompetens. Samtidigt berättade man att man bara ville anställa folk från den egna bygden. Då kan det bli svårt, fortsätter Victor.

Han menar att det i Dalarna också finns kulturella mönster som kan påverka viljan att anställa.

— Det kan ligga en del i det. Gammal hävd. Gärdesgårdar som byggts upp under generationer. Men då gäller det att öppna grindar i de gärdesgårdarna, säger Victor och fortsätter:

— Det finns även en inställning i Dalarna att man kan bäst själv. Om till exempel en kommun lyckats bra med något så vill inte grannen ta efter. Om man däremot lyfter fram ett exempel från en kommun från ett annat län så blir samma lösning direkt mycket mer intressant. Och det gäller inom både politiken och företagandet. Det finns en kultur där.

Skolan, industrin och bilden av framtidens jobb

Frågan blir då vad som konkret kan göras för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. För Victor Ericsson är praktik en viktig del av svaret.

— Det borde till exempel självklart finnas ett intresse från företagen att erbjuda praktikplatser. Det handlar inte om välgörenhet utan om att marknadsföra sin bransch och sitt företag mot kommande generation. Det gäller att vara en lagspelare.

En annan avgörande faktor är hur utbildningssystemet anpassas efter arbetsmarknadens behov. En förändring i skollagen innebär att kommuner nu ska samverka när de planerar, dimensionerar och erbjuder utbildningar inom gymnasieskolan och komvux. Huvudmän måste väga in både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

— Det landar till slut hos en skolchef eller utbildningsnämnd som måste ta beslut om att lägga ner en populär utbildning till förmån för en annan som mer efterfrågas av arbetsgivare. Och där kan det i vissa fall stanna. Men det jobbas mycket med frågan för ingen borde vilja utbilda till arbetslöshet.

Avslutningsvis pekar Victor Ericsson på vikten av att ge unga en mer verklighetsnära bild av arbetslivet, inte minst inom industrin.

— Sen är det även viktigt att både lärare och SYV:ar får möjlighet att se verkligheten. Många har en bild av industrin som tagen från fyrtiotalet med smutsiga golv och en farlig arbetsmiljö. Så är det inte idag när städrobotar kryssar fram i rena och säkra lokaler. En riktig bild av industrin kan göra att fler unga hjälps att välja utbildning och framtid utifrån rätta premisser, avslutar Victor.