Skolelever lärde sig om industrins behov under Industrinatta

Hundratals högstadie- och gymnasieelever samlades för årets Industrinatta. Arrangemanget började med ett föredrag på Moraparken, innan allt fortsatte med att varje klass åkte ut till olika industriföretag för att lära sig mer om branschen.

— Man kommer in i gruppen på ett väldigt bra sätt när man jobbar inom industrin, konstaterade Timmy Rämgård, som är lärling på företaget FM Mattsson i Mora.

Först ut att ta ton på Moraparken denna dag – inför ett flertal klasser från Mora, Älvdalen och Orsa – var Ingrid Saxvik och Timmy Rämgård. Den ena arbetar som Regional processledare för Teknikcollege Dalarna och den andra är gymnasieelev som går tredje året på Industritekniska programmet.

— Huvudsyftet är att ni ska åka ut och titta på en massa företag inom industri och teknik. När man tänker på teknik så kopplar man ofta ihop det med mobilen – hur den är hopskruvad. Men det är också teknik i hur ni interagerar med telefonen, lite psykologi i det som är tekniken, inledde Ingrid Saxvik.

Framme på scen fanns en bild över hur en industri ser ut. Den beskrev att det finns flera olika vägar in i arbetslivet på ett industri- eller teknikföretag.

En som just nu går lärlingsutbildning på FM Mattsson i Mora, är just Timmy Rämgård.

— Jag har en praktik där jag jobbar några dagar i veckan. Min uppfattning av branschen är att den är väldigt modern. När jag skulle välja till gymnasiet visste jag inte vad jag skulle bli, men praoade på ett industriföretag här i Mora. När jag kom dit blev det en stor överraskning. Bilden jag hade i huvudet var att detta är ett slitsamt, tuff och tråkigt jobb. Så var det inte. Snarare var det fräscht och rent, berättade Timmy.

Han säger att varje dag är rolig som lärling på ett industriföretag.

— Man blir väldigt bra bemött och får väldigt bra kollegor. Man kommer in i gruppen på ett väldigt bra sätt när man jobbar inom industrin.

Lärdomarna har varit många under hans tid som lärling.

— Det har varit otroligt mycket. Jag känner redan efter mina ett och ett halvt år här att jag, i princip, är redo för att börja jobba. Nu känner jag att det är inom detta jag vill arbeta.

För närvarande är ekonomiprogrammet det största programmet på gymnasiet. Detta har lett till en tankeställare för Ingrid Saxvik.

— Man har ju funderat på var jobben egentligen finns. Men var sker samhällsutvecklingen? Rent krasst är det inom teknik och industrin som det händer. Visserligen behövs även ekonomer, men är man på väg mot ett jobb där man ska trivas och ha kul på jobbet – då behöver man ha med sig vart samhället är på väg.

Idag är det 20 000 industriarbetare av totalt 120 000 yrkesverksamma på arbetsmarknaden i Dalarna.

— Att jobba på ett företag inom industrin behöver inte betyda att man sätter ihop delar på en maskin. Det kan handla om programmering eller produktutveckling. Inom industrin finns det väldigt många olika jobb.

Med utvecklingen av AI finns det en oro för hur industritekniska jobb kommer att överleva. Kommer människan att ersättas helt av robotar som är förprogrammerade att utföra en uppgift, för att ta bort vissa jobb?

Oron är inte obefogad. Ingrid Saxvik vill ändå lugna de som upplevde den.

— I vissa moment kommer det komma in robotar, men branschen ökar med en massa andra kompetenser. Det är där vi pratar om mjuka värden – att förstå människor – eftersom tekniken kommer in i så många andra verksamheter. Där finns det en del att brottas med.

Efter samtalet på Moraparken väntade så företagsbesök för eleverna. Inför besöken hade eleverna fått förbereda sig.

Lite för att visa prov på de kunskaper de hade redan innan företagsbesöken, fick de göra en Kahoot (frågesport). Frågorna som ställdes handlade bland annat om vilket verktyget var på bilden, inom vilket område ett visst företag var verksamt, samt vilken energi som en dynamo använder för att skapa elektricitet.

Lärarna som var på plats under dagen menade att Industrinatten bidrar med många viktiga tankegångar för eleverna.

— Här får de tänka till lite extra inför valet av företag. Vissa vet precis vad de vill göra efter grundskolan. Men de som ska gå yrkesprogram vet nog inte riktigt vilken väg de ska ta. Företagen de sedan åker ut till förklarar vilka vägar de ska gå för att få möjlighet att jobba där. På det sättet blir det mer riktat, säger Kicki Gustafsson, lärare i 9B på Älvdalsskolan.

För Daniel Nilsson, samordnare inom näringslivet i Älvdalen, är Industrinatta en viktig del i deras kommuns strategiska arbete – i syfte att skapa samverkan mellan skolan och näringslivet.

— Utifrån elevperspektivet handlar det om att skapa en bredare bild och medvetenhet kring arbete på orten. Här är det ungdomar som är 15 år och man kan lätt relatera till hur man själv hade det i den åldern. Många tänker nog att de aldrig kommer återvända till orten när de väl gått ur gymnasiet. Fast livet bjuder på utmaningar. Vill ungdomarna då återvända så gäller det att de har med sig en god bild av vad som är attraktivt på arbetsmarknaden, säger han.

Vid företagsbesöken fick vardera klass ta bussen till de olika ställena. Och att tolka av alla de frågor som ställdes under besöken – såsom ”hur har din väg varit?” och ”vad är bäst med att arbeta här?” – hade nog intresset växt sig lite starkare hos flera av eleverna efter denna dag.