Bristyrke men få vill utbilda sig
Stor brist på elever gör att man på Stiernhööksgymnasiet i Rättvik oroas för att gymnasieutbildningen för att bli murare och plattsättare ska läggas ned.
— Som murare så har du en fantastisk framtid. Du får garanterat jobb om du har gått den här utbildningen hos oss. Samtidigt kan du jobba var du vill i världen. Synd nog är det få som ser så på den möjligheten, säger Mikael Nystrand, programledare på byggprogrammet på Stiernhööksgymnasiet i Rättvik.
Att det finns gott om jobb att söka ser man om man gör en sökning på murare hos Arbetsförmedlingen. I skrivandets stund finns det 60 annonser, där man totalt söker 179 stycken murare.
Mur & Putsföretagen är den rikstäckande branschföreningen för murat och putsat byggande i Sverige. Där är även de oroliga.
— Behovet av murare är stort. Men få vill utbilda sig och ta ett yrkesbevis. Under de närmaste åren ligger rekryteringsbehovet på mellan 400 och 500 nya murare. Något som ska ställas mot att det förra året utfärdades endast 77 stycken yrkesbevis. Det vill säga, de som utbildat sig till murare eller plattsättare, säger Johan Onno, som är vd på Mur & Putsföretagen, och fortsätter.
— Som branschorganisation försöker vi vara ute på skolor så mycket som möjligt för att lyfta fram vilka möjligheter det finns om man utbildar sig för att jobba i vår bransch.
På byggprogrammet går man först andra året in och väljer inriktning och kan välja programmet som leder till att man blir murare och plattsättare.
En av eleverna som har valt programmet är Erik Andersson.
— När det blev dags att välja inriktning kände jag direkt att det är det här jag vill jobba med. Det är en bra utbildning där man dels får vara på skolan och lära sig, men sen också får vara ute på praktik och få yrkeserfarenhet, säger han och ler.
På frågan om varför så få väljer programmet som leder fram till yrkebevis som murare och plattsättare har Mikael Nystrand inget riktigt svar på.
— Jag har jobbat inom den här branschen i så många år. Sätter du tegel eller plattsätter så finns det något du ser resultatet av efteråt. Flera elever som har gått här och jobbat inom yrket brukar berätta om hur de, när de är ute och åker, gärna tar en omväg för att åka förbi och se saker de gjort tidigare.
— Kanske kan det vara så att man uppfattar det som ett jobb med tunga lyft när man till exempel ska mura en skorsten eller bygga ett tegelhus. Men det finns så otroligt många olika saker man kan inrikta sig på.
På företaget Berg och Brykt i Mora märker man den trenden och fångar upp de elever som går murarlinjen.
— För vår del handlar det om att arbeta tätt med gymnasierna både i Mora och till viss del i Rättvik. Då kan vi fånga upp dem tidigt, säger Jesper Engholm, som är ansvarig för murning och putsning där och fortsätter.
— Samtidigt kan det vara svårt med eleverna. De ska ju ha praktik och den är förlagd läsårsvis. Men vår bransch har som mest uppdrag sommartid eftersom det ofta handlar om vad det är för temperatur ute.
Tillbaka i den stora hallen på skolan ser man alla olika tekniker man övar och lär sig. Allt från att lära sig mura, till rappa en mur och plattsätta ett badrum. I ett hörn håller Erik Andersson till och kaklar en dusch. På frågan kring vad som är svårast när man utbildar sig till murare och plattsättare funderar han en stund.
— Det är nog att göra ett jobb i ett trångt utrymme som exempelvis ett duschrum. Då måste man vara extra noga för att det ska bli bra.
Men enligt Mikael Nystrand är det en annan sak som elever tycker det är svårt med i början.
— Matematik tycker många är jobbigt i början, det är mycket planering och uträkning innan man sätter igång. Men det brukar snabbt lossna, för det är egentligen inte svårt att räkna ut hur det ska bli när man murat eller plattsatt klart.