AI och Dalarnas framtid – så tar vi vara på möjligheterna
Över 150 nyfikna beslutsfattare inom näringsliv och offentlig sektor samlades när Sparbanksstiftelsen Dalarna bjöd in till den årliga Daladagen, denna gång på Romme Alpin i Borlänge. Årets tema var AI, Artificiell intelligens, ett ämne som för många både känns lockande och skrämmande.
— I vår del av världen förknippar vi AI med filmer som Terminator där robotar förgör oss. Men i exempelvis Japan och Sydkorea har man länge haft berättelser om robotar som hjälper människor och där är man nu mer positivt inställd till den här tekniken, berättar Sofia Thunberg, kognitionsvetare & robotutvecklare på Linköpings universitet, som var en av dagens talare.
Daladagens program innehöll även panelsamtal och gruppdiskussioner. Moderator för dagen var Ellinor Persson, känd program- och debattledare, som tog upp en fråga som många av oss nog funderat över:
— Jag har hört att AI kommer att utplåna oss alla inom 30 år. Stämmer det?
Fredrik Löfgren, även han AI-expert från Linköpings universitet och dagens andra talare skrattade och svarade:
— Nej, AI har blivit ett race, och ett väldigt polariserat sådant. Det kommer inte gå att stoppa. Men jag tror inte att vi kommer att bli utplånade.
Däremot tycker han att desinformation som sprids med hjälp av AI är ett problem:
— Med AI-genererad desinformation, eller så kallade fake news, har vi ett stort hot mot vårt samhälle.
Fredrik tar fram sin dator och spelar upp ett AI-genererat ljudklipp med Ulf Kristersson som han låtit AI-tjänsten Eleven Labs sätta ihop.
Strax ljuder en bekant stämma ur högtalarna som låter exakt som statsministern: ”Hej, det här är Ulf Kristersson. Tyvärr har jag inte möjlighet att medverka idag på Daladagen. Men jag hoppas att ni får en fin dag. Och se upp med fake news.”
— Det låter sannerligen som Ulf, men hör ni att det inte är helt hundra än? AI-Ulf drar lite märkligt på vokalerna ibland. Men i takt med att AI blir bättre så kommer det bli svårare att skilja på äkta och fake, berättar Fredrik.
Alla enades om att källkritik behöver bli än viktigare, speciellt i skolan.
— Hur blir det med våra jobb då? undrade Ellinor. Kommer AI att konkurrera ut oss? Och i så fall – vilka är mest i riskzonen?
Sofia berättar att AI-utvecklingen just nu går snabbt i industrin, transportsektorn och inom vården. Och visst har jobb försvunnit men att människor fortfarande behövs.
— AI är bra till vissa saker men absolut inte till allt, säger hon.
En stor utmaning med AI just nu är att få samarbete och kommunikation med människor att fungera. Här behövs mer forskning som gör att det blir säkert och pålitligt. Robotar är i dagsläget bra på att följa förutsägbara scenarion men människor är inte alltid förutsägbara.
— Idag är tekniken för självkörande bilar på motorväg helt klar och kommer nog att släppas på inom kort. Men när de ska in i stadsmiljö och köra så blir det genast mer komplicerat. Dessutom kvarstår frågan om vem som har ansvaret om något händer, säger Sofia.
Sofia berättar om när en självkörande Volvo köptes av Uber som kopplade ur Volvos teknik för att ersätta den med sin egen.
— Bilen körde på en kvinna som ledde sin cykel över gatan och hon dog. Tekniken i bilen var inte förberedd på att människor kan passera utanför övergångsställen. I bilen fanns även en säkerhetsförare som inte heller lyckades avstyra olyckan, säger hon och fortsätter:
— Vem bär ansvaret här? Är det Volvo, Uber, föraren eller kanske kvinnan som gick rakt ut? Ansvarsfrågan är bland annat en av anledningarna till att vi ännu inte har helt självkörande bilar i stadsmiljö, säger hon.
Ett annat vanligt förekommande problem med AI är att människor sätter ”käppar i hjulet” för den nya tekniken. Uttrycket, berättar Sofia, kommer från när vävmaskinen uppfanns och arbetare satte faktiska käppar i hjulen på dem för att sabotera.
— Liknande sabotage ser vi idag, till exempel att mänskliga truckförare kör in i robotstyrda truckar med flit för att de inte vill att testerna ska gå bra. Eller små robotar i offentliga miljöer som blir trakasserade eller utsatta för skadegörelse, berättar hon.
Det är bland annat detta Sofia forskar kring: att få människor och robotar att samexistera på ett bra sätt. Men redan nu finns det många användningsområden där AI fungerar fint. Ett positivt exempel som nämns under dagen är robothusdjur som sällskap på demens- och äldreboenden, något som visat sig leda till bättre hälsa och mående.
AI är också överlägset mänsklig intelligens när komplexa beräkningar ska utföras. Eller på andra smalare områden, som till exempel att spela schack.
— Men AI är inte lika bra på generell intelligens eller så kallad superintelligens som också är något som många är oroliga för. Det kommer i alla fall inte att ske än på ett tag, säger Fredrik.
Sofia skjuter in:
— Jag tror inte att medvetande som vi tänker oss det kommer att uppstå alls hos AI. För tankar är inte ettor och nollor, det är en annan typ av konstruktion. Robotar kommer till exempel inte att kunna ha känslor men kan däremot återskapa och spegla dem.
Apropå känslor: Under föreläsningen pratar Fredrik varmt om sin AI-assistent Juni, som han använder till att bolla idéer, skriva mail och en hel del annat. Men så är han ju också AI-expert.
— Hur kommer man i gång med AI om man inte kan någonting alls sedan innan? frågar någon.
Fredrik föreslår att man går in och skapar ett konto på ChatGPT, den vanligaste och mest använda AI-tjänsten just nu.
— Sedan testar du att ställa frågor. Ju mer du använder tjänsten, desto bättre svar får du. Nu har ChatGPT dessutom fått ögon så du kan till exempel fota av ett svårt mattetal och så går den igenom hela lösningen. Man behöver alltså inte längre ha högutbildade föräldrar för att få hjälp med matteläxan, säger Fredrik.
Men det man ska ha i åtanke, fortsätter han, är att ChatGPT också kan ha fel.
— ChatGPT är som en medelålders man som gillar att killgissa. Den säger aldrig att den inte vet, i stället kokar den ihop något. En så kallad hallucination.
Nästa punkt på programmet är ett panelsamtal som ska diskutera AI och Dalarnas framtid. Panelen består av Lovisa Haglöf, chef för biobränsle på Stora Enso, Thorbjörn Swenberg som forskar på innovation och design på Högskolan Dalarna, Fredrik Ahlgren, VD på Olympica AB som driver friskolor, Anna Thörn, regiondirektör på Region Dalarna och Mikael Hillring, distriktschef på Trafikverket.
Paneldeltagarna berättar att de redan idag använder AI men att det finns gott om outnyttjad potential. Anna Thörn pekar på vikten av samarbete, dels hos kommuner och regioner där det måste bli enklare att föra över data mellan olika system. Dels över branscher, där man kan hjälpa till att lösa varandras problem. Panelen är också överens om att det behövs utbildning för att hänga med.
— Den tid som AI kommer att spara åt oss kan vi lägga på fortbildning, säger Lovisa Haglöf. Det bör arbetsgivare underlätta för men alla medborgare har också ett ansvar att hänga med.
Thorbjörn Swenberg är inne på liknande tankar:
— AI kan dessutom hjälpa till med individanpassade och automatiserade kurser som man tar själv.
Förutom kunskapshinder är det även rädsla för förändring som står i vägen för utnyttjandet av AI. En av deltagarna på Daladagen är Anders Olausson, VD på BRC som arbetar med företagshälsovård. I en av diskussionsrundorna som deltagarna har vid borden säger han:
— Vi skulle kunna använda AI för att effektivisera. Men det innebär stora utmaningar i vår organisation. Människor som jobbar med människor tenderar att vara ganska analoga och det sätts tyvärr en del käppar i hjulen.
På frågan om hur man löser det svarar han:
— Jag tror det behövs beteendeförändring genom kunskap, delaktighet och att man förstår att det underlättar för sig själv, så att man på individnivå kan ta små steg framåt. Samtidigt behöver organisationen komma framåt snabbt eftersom till exempel kompetensförsörjning är en stor utmaning för oss.
Även Angelica Ekholm, VD på Dalarna Science Park, lyfte kompetensförsörjningsfrågan.
— Kompetensförsörjningen är ett av våra största problem just nu. Vi behöver 40 000 fler arbetsföra personer i Dalarna, vart ska de komma ifrån? Här kanske AI kan vara en del av lösningen, resonerar hon.
Daladagen avslutades med att Rodin Genoff, affärsutvecklare och innovatör från Australien, bjöds upp på scenen av Sparbanksstiftelsens ordförande Kjell Grundström.
Rodin talade i positiva ordalag om Dalarnas förmåga att ta till sig AI:
— Industrin i den här delen av världen är välutvecklad, kreativ och anpassningsbar. Dessutom är innovationsgraden hög och det görs stora investeringar inom grön teknik. Vårda det ni redan har här i Dalarna och se till att anpassa er efter utvecklingen. Det bådar gott för framtiden.
Kjell Grundström sammanfattade dagen i samma anda:
— AI är något som vi alla måste förhålla oss till, och engagera oss i, så att det används korrekt och driver utvecklingen inom samhälle och näringsliv på ett positivt sätt. Vi behöver utnyttja fördelarna!
Daladagen arrangeras årligen av Sparbanksstiftelsen Dalarna. Sparbanksstiftelsen är delägare i Swedbank och verkar för att Sparbanksrörelsens grundläggande idéer och värderingar bevaras och utvecklas.
Genom avkastningen på aktierna har vi möjlighet att främja utvecklingen i länet genom ekonomiskt stöd till projekt inom områdena forskning, näringsliv, utbildning, kultur och idrott. Under åren har vi bidragit med drygt 100 miljoner kronor till olika initiativ med syfte att bidra till Dalarnas utveckling.