Sturkulla lockade lag från när och fjärran: ”Är för alla”
Sturkulla Cup 2026 avgjordes i Älvdalens ishall helgen som gick. Utöver hemmalaget Älvdalens HC deltog Hedemora SK Pucktanter United, Hedesunda IF ”Pucksystrar” samt Dragon Ladies från Töreboda.
— För mig är hockey min motionsform, säger Caroline Berglund, spelare i Älvdalens HC och samordnare för Sturkulla Cup.
Redan på lördagsmorgonen började Sturkulla Cup. En liten men trogen publik hade hittat till ishallen för att se hemmalaget Älvdalens HC möta Dragon Ladies från Töreboda.
Öppningsmatchen blev intensiv. Den bjöd på snabba skär och en stor press på hemmamålvakten – som i undantagsfall var 22-årige Emil Stark.
Dragon Ladies öste på och fick så småningom flera straffar. Speciellt för Sturkulla Cup är att ingen fick sätta sig i utvisningsbåset. I stället omvandlades regelbrott till just straff.
Bortalagets Mirelle Andersson fick flera chanser att sätta dit pucken i spelformen och i andra försöket lurade hon målvakten till 0–1. Kort därpå tog samma forward initiativ, hittade ytan och satte även 0–2.
Övertaget var för stort för Älvdalen. Trots att båda målen kom i första perioden (av två) kunde hemmalaget inte göra några mål i match ett. Dock var Törebodas målskytt nöjd.
— Det var jobbigare än jag tänkte mig, men vi har ett väldigt kul gäng, säger Mirelle Andersson.
Att komma från Västergötland ända upp till Dalarna för att spela hockey var helt klart värt resan.
— Det är en bit, men vi har varit taggade länge och har försökt ha en isträning i veckan. Tyvärr har det inte blivit så många matcher fram tills nu.
Segrarna vägde tungt med så få lag. Dragon Ladies var en bra bit på vägen mot årets titel.
— Vi är absolut här för att vinna, konstaterade Mirelle Andersson.
Till slut blev det också Dragon Ladies som vann hela turneringen. Älvdalen lyckades hålla nere siffrorna jämfört med de andra lagen, då Hedemora torskade med 0–10 och Hedesunda förlorade med hela 0–16 mot cupvinnarna.
För Älvdalens del blev det en tredjeplats. Spelare och lagledare, tillika samordnare för Sturkulla Cup, Caroline Berglund gillade ändå det hon såg av laget.
— Vi började träna i oktober och har kört en gång i veckan fram tills nu. Det här är vår säsongsfinal, eftersom det inte finns några rekreationsserier för veteranspelande damhockeyspelare, säger hon.
Älvdalen hade spridda åldrar. Den yngsta på isen var 15 år gammal och den äldsta över 60.
— Gänget är härligt oavsett om man börjat i år eller har varit med förut. Det här är för alla – och det är det som är grejen. Och själv låter jag gärna de som inte spelat förr vara ute på isen lite mer, så jag byter ofta under matcherna.
Cupen skulle kunna utvecklas ytterligare om förutsättningarna fanns.
— Egentligen kan vi inte ha mer än fyra lag. Vi hade velat ha fem, fast då hade vi fått låna lokaler i simhallen. Så själva cupen kan vi inte utveckla. Snarare vill jag att man får till fler matcher under säsongen. Första matchen i Sturkulla Cup är första matchen för oss denna säsong. Det påverkar spelet.
Den tidigare Mora IK-spelaren Caroline Berglund älskar sin veteranhockey. Hon är lycklig så länge hon får hålla på, även på den här nivån.
— En gång hockeyspelare alltid hockeyspelare. För mig är hockey min motionsform. Jag åker inte skidor eller springer; det är detta jag tycker är roligt, säger hon.