Riksgränsen kontrolleras – fastighetsägare med egen gräns riskerar dödsstraff
Från riksröse 119C söder om Rörbäcksnäs till riksröse 144 i nordligaste Dalarna löper en fem meter bred gränsgata. I mitten av den går riskgränsen mellan Sverige och Norge. Just nu pågår en översyn av den 1619 km långa gränsen mellan Sverige och Norge. Den här veckan är representanter från norska Kartverket på plats längs dalagränsen för att kontrollera gränsen, något som sker genom en översyn. Den sker vart 25:e år, även om varje översyn tar flera år.
— Vi skiftar vart 25:e år, så nu har vi den södra delen och Sverige ansvarar för den nordligaste delen av gränsen, förklarar Roy Pedersen på norska Kartverket, Norges motsvarighet till Lantmäteriet.
— Ansvaret för gränsen ligger formellt på UD, men det är vi som fått uppdraget precis som lantmäteriet har det på den svenska sidan.
Det som sker under översynen är att gränsen är att gränsens sträckning i terrängen fastslås. En entydig och tidsmässig markering av gränsen sker och att den dokumenteras på ett tillfredställande sätt.
— Vi har tidigare rensat gränsen från sly och sett till att den är öppen och tydlig. Vi har även målat gränsrösena och nu byter vi några skyltar, berättar Roy.
Medan Roy och hans kollega Tord Hegdahl har tillstånd att röra sig på båda sidor gränsen, måste Siljan News utsände balansera och inte trampa över den bitvis osynliga linjen i marken.
Vid gränsövergången i Flötningen, som är stängd för inresa till Norge, finns norsk polis på plats och kontrollerar att inget övertramp sker.
Roy och Tord har ett extra uppdrag i Flötningen och det är att fotografera det privata stängsel som en privatperson rest på gränsen mellan Sverige och Norge.
— Den privata marken kan gå ända fram till gränsen och det finns exempel på markägare som har fastigheter som går över gränsen, så staketet kan mycket väl stå på privat mark, säger Roy.
Att äga marken i gränsgatan är en sak, men man får inte ens låta träd växa in i gränsgatan.
— Gränsen ska vara fri från fasta installationer, undantaget är renstängsel. Nu är det inte vårt uppdrag att hantera staketet mer än att vi ska dokumentera det, sedan får våra jurister hantera ärendet, förklarar Roy Pedersen.
Det finns en skrivning i en gammal lag som reglerar straff för åverkan på riksgränsen.
— Den som gör åverkan ska dömas till döden på platsen med hängning. Den lagen lär inte vara borttagen även om vi tagit bort dödsstraffet i Norge, säger Roy.
Galghumor, nej det visar enbart hur allvarligt dåtidens lagstiftare såg på att riksgränsen respekterades.
Därför är det ingen risk att Roy och Tord passar på att flytta de små markeringar som visar den exakta gränsen vid sidan om de noggrant uppmätta riksrösena. Markeringar som Roy placerade ut för ett år sedan.
Den nedplockade skylten vid Valdalsbygget som förkunnar ”Riksgrensen mot Sverige”, ligger just då en meter in på den svenska sidan.
— Visst vore de lockande att ta en bit i taget av Sverige så vi får Idre på vår sida, ler Tord.
Fast å andra sidan så lär nog svenska lantmäteriet ha samma möjligheter att låna någon meter av Norge där de nu jobbar sig från Treriksröset och söderut.
Vid Valdalsbygget byts en skylt som kompletterar riksrösena. Här går det normalt ett skidspår vintertid mellan svenska fäboden Valdalsbygget och en norsk grannfäbod, men som inte varit spårat den vinter som gick. Turister från Grövelsjöområdet vet därmed när de lämnar konungariket Sverige, något som för närvarande inte är tillåtet.
— Vi fortsätter att byta de här skyltarna och ska nu sätta upp nya skyltar söder om Grövelsjön där två leder korsar gränsen, berättar Roy.
Han mäter in den nyupsatta skyltens position.
— Den här står mitt på gränsen, säger Roy och dokumenterar skyltbytet.
Sedan är det bara att spänna på sig ryggsäck och spänna fast trappstegen. Det blir mycket bärande och inte minst långa vandringar. Tord bär den nedplockade gränsskylten.
— Jag har nog gått riksgränsen tre gånger, ler Roy och visar bilder från gränsröset på Sylarnas södra topp.
— Då fick vi klättra som bergsklättrare och säkra oss då det var ett stup precis vid sidan av röset, ler Roy, om det nu var någon som trodde att det handlar om skrivbordsjobb att arbeta på norska Kartverket eller svenska Lantmäteriet. Åtminstone för gruppen som jobbar med riksgränsen.
På väg tillbaka på leden från Valdalsbygget tillparkeringen på den svenska sida möter gränskontrollanterna två kvinnor, mor och dotter Höök från Sandviken och Ludvika, på väg för att fiska i en bäck.
Med glimten i ögat placerar Tord den nedplockade gränsskylten bakom kvinnorna.
— Nu är ni i Norge så nu blir det böter, skojar Tord.
Budgeten för hela översynen ligger på 13,5 miljoner kronor för den del som faller på Lantmäteriet.
Om 25 år det dags igen och då är det Lantmäteriet som ska sköta översynen av den södra delen av riksgränsen och kanske knuffa gränsen lite närmare Norge.
Fakta riksgränsen Dalarna
Riksgränsen mellan Sverige och Norge finns omnämnd redan på 1000-talet, men först 1751 slogs gränsens nuvarande sträckning fast. Det var också då som Idre Särna formellt kom att bli svenskt 107 år efter att det faktiskt erövrades av kaplanen Daniel Buskovius i ett fredligt övertagande.
Gränsen mellan Sverige och Norge är 1619 kilometer lång. Den passerar 860 km kalfjäll, 570 km skog- och buskområden, 170 km sjöar och bäckar samt 20 km odlad mark. Den markeras av 642 riksrösen, varav 614 är stenrösen.
I Dalarna kommer finns riksgränsen från riksröse 144 på fjället Våndsjögusten norr om Stora Våndsjön och går sedan över Grövelsjön ner till Riksröse 140A intill vägen från Storsätern till norska Elgådalen. Gränsen fortsätter sedan förbi Valdalssbygget och vidare söderut genom skog till riksröse 137B där riksväg 70 från Idre går in mot norska Drevsjö.
Gränsen fortsätter sedan genom skog och upp på fjället Härjåhågnas 1185 meter höga topp och röse 136. Gränsen viker sedan mot sydöst ner till Drevfjället och röse 132. Där viker gränsen mot öster mot Fulufjället till röse 130 på Brattfjället. Gränsen viker sedan åter mot sydost och följer Fulufjället nertill Skarsfjällen, väster om Sörsjön. På Mellanfjället finns röse 126 och där viker gränsen mot söder ner mot byn Gränsbo nordväst om Rörbäcksnäs.
Precis innan riksgränsen lämnar Dalarna vid röse 119C viker gränsen västerut. Avståndet från det nordligaste riksröset i Dalarna , riksröse 144 till Dalarnas sydligaste riksröse 119C är ungefär 157 km.
