Lokstall under nytt tak – klassisk byggnad räddad

Nu rivs byggnadsställningarna som täckt det gamla lokstallet i Älvdalen och fram träder nu ett lokstall med nytt tak.

Det var 2021 som förfallet med det gamla lokstallet uppmärksammades och ett tillsynsärende inleddes. Då ägdes lokstallet av en privatperson och i förlängningen av tillsynsärendet så köpte det kommunala fastightesvbolaget Nodaf tillbaka lokstallet för 200 000 kronor.

— Tanken var då att se om det gick att rädda eller om det skulle rivas, berättar Nodafs VD Thomas Kjellson när han står och följer slutarbetet av takbytet.

För när Siljan News skrev om rivningsplanerna vaknade älvdalsborna som ville bevara det en gång så vackra lokstallet. Förfallet fortsatte under några år. Till slut rasade taket in på ytterligare ett ställe och när ljuset genom det rasade taket lyste upp den gamla vagnhallen, då såg det mörkt ut för lokstallets framtid.

Hela byggnaden var full i bråte och duvskit samt ett stort antal död duvor. Den en gång så vackra tegelväggen var rejält skadad av frost och mycket talade för att lokstallet i slutet av Älvdalsbanan nu på riktigt nått sin slutdestination, kvar var bara en rivning.

Thomas Kjelsson grep ett sista halmstrå för att rädda byggnaden som har status litet ”q”. Det innebär att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. För lokstallet finns ett äldre rivningstillstånd, men ska det renoveras får det inte förändras.

Två experter gjorde på försommaren 2024 en bedömning av fastigheten. Resultatet var att rädda taket och få byggnaden tät, medan medel söks för att långsiktigt rädda byggnaden. En presenning monterades över tornet och på taket för att vinna lite tid

Istället för den lösning med presenningar så togs under sensommaren beslutet att bevara byggnaden med ett helt nytt tak.

Det innebar ett snickarjobb där det inte fanns några mallar eller ritningar, mer än gamla bilder att gå på.

— Nu är taket tätt och nu ska byggnaden torka innan det blir en fortsättning, säger Vilhelm Gabrielsson från Norrdala som varit med från början.

— Då handlade det om att städa ur all duvskit och öda duvor.

— Sedan har det varit ett roligt jobb, säger Vilhelm.

Magnus Wallin och Gustav Hed jobbar åt PW Plåt och plockar ihop sina grejor efter att de plåtarbeten som berör taket är klara.

— Vi har kvar en del på sidan, men då gör vi det med hjälp av en skylift, säger Magnus

På taket har Jesper Garbergs murat klart den stora skorstenen.

— Vi har återvänt de tegelstenar som var hela, men en del som var för trasiga har vi tvingats byta ut, säger Jesper.

— Jag hoppas verkligen du använde tegelstenarna, sedan jag jobbat med att knacka bort all gammal puts från dem, säger Vilhelm, för att använda det gamla materialet så mycket som möjligt är en del av arbetet med att rädda lokstallet

När ställningarna är nedplockade och Magnus och Gustav gjort klart de sista plåtarbetena så händer i princip ingenting.

— Det här är ett projekt som kommer att ta tid. Norrdala bygg har inte haft något uttalat slutdatum utan de har kunnat jobba när det har passat dem och när nu byggnaden åter är tät, så ska den få lufttorka, berättar Thomas.

— Det är en torkprocess som kommer att ta kanske två år. Vi sätter inte in några värmeelement utan teglet får torka innan vi går vidare med insidan.

Lokstallet lärt bestå av många varv med tegel som ska torkas.

— För den yttre väggen blir det ett roligt murningsarbete, säger Jesper.

—  Det blir ett rejält pysselarbete att pussla ihop väggen där många av tegelstenarna är trasiga. Det är ändå lite synd att så många av tegelstenarna är skadade, för det här är en väldigt fin byggnad.

— Det viktigaste är ändå att vi nu har en tät byggnad och medan den torkar så får vi planera byggnadens framtida användning, säger Thomas.

— Det är många som hört sig för redan så att hitta en bra hyresgäst bör gå bra, men det ska också vara en hyresgäst som passar in i miljön med en kyrkogård som granne.

Thomas vill inte gå in på kostnaderna så här långt.

— Budgeten håller och hade vi varit tvungna att riva lokstallet så hade det också fört med sig en stor kostnad.

Det  innebär att det gamla lokstallet nu är räddat, men än återstår en hel del arbete och förhoppningsvis går det att få stöd till de kommande arbetsinsatserna som väntar.

Inne i lokalen har den stora cisternen som antagligen använts till ångloken en gång, lyfts ut medan taket var öppet.

— Den såg ut att vara av koppar och den var handnitad på plats. Tyvärr var den inte av koppar, för hade den varit det så hade det varit en välkommen överraskning, ler Thomas.

— Riktigt vad vi ska göra med den vet jag inte. Nu står den här utanför på gårdsplanen så vi får väl ta reda på om det är en cistern som  måste bevaras eller om den går att köra port som skrot.

Kanske någon passerande kopparsamlare tar med sig cisternen i tron att den är av koppar och befriar Nodalf från hanteringen av cisternen.

När taket väl kom på plats så blev byggnaden tät.

En duva som antagligen tagit sig in i det som under många år enbart var Älvdalens största duvbo fann sig fångad i lokstallet.

— Det var den sista duvan jag fick städa bort, men  nu ska väl inga fler duvor leta sig in, säger Vilhelm Gabrielsson, som är en av dem som fått vara med om att rädda det vackra lokstallet i Älvdalen.

I Älvdalen ser man nu över möjligheten att få tillbaka järnvägen till stationshuset. Utanför lokstallet lär den gamla vändskivan ligga kvar, övergrävd  en bit ner i backen.

— Det skulle vara en verklig twist om det blir järnväg hit och vi samtidigt har räddat lokstallet.

— Jag tror att det här blir något som kan lyfta bygden, säger Thomas Kjellson.