Efterfrågad älvdalspellets ska bli än bättre – unikt projekt startat
En labblokal värd sitt namn. Det har forskare från universiteten i Karlstad och Umeå tillsammans med KTH fått tillgång till på Solör Bioenergi Pellets AB i Älvdalen.
Inne i en av de jättestora tältlokalerna ligger nu 24 högar med pellets, fullproppade med mätutrustning.
— Syftet är att kunna tillverka så bra pellets som möjligt med en jämn hög kvalitet, berättar Mikael Finell som är projektledare på SLU i Umeå.
Att tillverka en liten pelletsbit, av skogens restprodukter och då framförallt sågspån, handlar om kunskap och hantverk.
— Vi har idag ett recept som bygger på att vi blandar spån med en del gran och en del lagrad furu samt en del färsk furu, berättar Lars-Erik Heed, som är produktionschef på Solör Bioenergi på industriområdet i Märbäck i Älvdalen.
— Känslan att olika spån kan ge olika kvalitet har vi haft, men inte riktigt vetat varför.
Tillverkningen av pellets handlar om känslan för blandningen och torkningen, som dagens tillverkning av pellets för uppvärmning bygger på.
Nu ska känslan kompletteras med vetenskap och forskning.
Sågspån från sågverken i närområdet, främst Blyberg och Mora är råvaran och nu har 24 högar byggts i det stora lagertältet.
— Redan efter en vecka kan vi se en skillnad på råvaran från Mora respektive Blyberg, avslöjar Mikael Finell.
I Mora sågas grövre timmer, medan det handlar om klentimmer i Blyberg.
— Vi vet ännu inte vad skillnaden beror på, men vi följer nu de 24 olika högarna. De består av olika blandningar av råvara och olika torkprocesser, berättar Mikael och visar hur högen från det grövre timret visar en avvikelse.
Inne i pelletshögarna bildas både värme och gaser som mäts och kontrolleras.
— Kan vi identifiera skillnader så kan vi också påverka processen när pellets ska pressas genom olika blandningar liksom olika torkprocesser.
—Målsättningen är att vi ska få så bra och jämn pellets som möjligt, säger Stefan Frodesson som är universitetslektor vid Karlstads universitet .
Solör Bioenergi tog år 2013 över det som från början hette Rindi. På fabriken i Älvdalen tillverkas årligen 70 000 ton pellets.
— Det är ett produktionsmål vi har. Allt vi tillverkar är sålt, berättar Lars-Erik Heed, om produkten som energibristens Europa skriker efter.
— Vår produktion går till kunder i Sverige och den är redan prissatt.
Energiprodukten som tillverkas i Älvdalen ligger onekligen väldigt rätt i tiden.
— Nu är den väldigt välkommen, däremot när vi hade en varm vinter för två år sedan var det betydligt tuffare.
I fabriken i Älvdalen jobbar idag 18 personer.
— Därtill har vi en hel del underentreprenörer som vi hyr in, berättar Lars-Erik.
Sågspån från sågverken i bygden är råvaran. Efter att den lagrats går sågspånet in i en process och ut kommer små pelletsstavar som sedan främst används för uppvärmning i när och fjärrvärmeverk.
Nu ska forskningen förhoppningsvis göra tillverkning gen än mer lönsam, det av en produkt som hela Europa välkomnar inför den stundande vintern. Men älvdalspelletsen lär stanna och värma svenskindustri och svenska bostäder.
Resultatet av forskningen ska förhoppningsvis kunna presenteras till årsskiftet.
