Sherpas från Nepal bygger vattenrännor på Linnéstigen

Ifjol byggde en grupp sherpas en del av Linnéstigen på den norska sidan av gränsen mot Sverige vid Grövelsjön. I år är det en ny grupp som lägger pussel med stora stenar på en etapp av den svenska delen.

— Vi testar nu att använda deras kunskap på en del av Linnéstigen på den svenska sidan, förklarar Sofia Stenberg, som håller i projektet från Länsstyrelsen.

Det är fyra nepaleser som under fem dagar ska bygga tre rännor för att leda regn och smältvatten vid sidan om de grusade lederna.

— Vi fått en pott extra pengar för klimatanpassning, dels ska vi ta fram en handlingsplan men också göra grejor.

— Det här är något vi snabbt kunde komma igång med när gruppen redan fanns på den norska sidan av Linnnéstigen, berättar Sofia.

Uppdraget heter ”klimatanpassning av statliga fjälleder” och Länsstyrelsen Dalarna har fått en miljon kronor att användas till projektet.

Den nepalesiska gruppen är anställda av ett norskt företag under fem månader och de är vana att bygga med natursten och tidigare har deras kunskap bland annat handlat om en utbyggnad av Linnéstigen på den norska sidan, något som Siljan News berättade om i fjol.

— Det är inte samma grupp som ifjol men även om de inte är vana med att bygga just de här rännorna så är de väldigt snabba, säger Sofia, medan högarna med sten snabbt formas till rännor.

Smältvatten och kraftiga regnskurar spolar normalt bort det skyddande gruset från lederna, som här populära Linnéstigen från Grövelsjön till norska Sylen.

Tanken med att erbjuda alla vandrare en bra led är att det ska minska slitaget på den känsliga fjällheden vid sidan om leden. Därför finns spänger och den grusade leden.

För att  bygga de tre rännorna har natursten som hämtats från bergbäcken i Idre transporterats till Grövelsjön och sedan flugits upp på fjället. Att använda sten från fjällsidan var inte ettt alternativ då det handlar om Långfjällets naturreservat som också är ett Natura-2000 område.

— Vi kunde samarbeta med Norge när det gällde helikoptertransporterna och sedan hyra den nepalesiska gruppen under fem dagar, när de ändå befann sig här för att slutföra arbetet på den norska delen av Linnéstigen.

Det är ett tufft arbete att med handverktyg gräva rännor och sedan säkra dem med naturstenen.

— Vi ska sedan utvärdera arbetet, men helt klart är de väldigt skickliga och arbetar snabbt.

En vandrare passerar och ställer nyfikna frågor och berättar att han normalt jobbar med att bygga med natursten.

— Det är ju en fantastisk miljö att få jobba i, konstaterar vandraren.

— Ni är väldigt välkomna att höra av er för det finns massor av jobb här, säger Sofia.

Det handlar dock om att också hitta finansiering för arbetet och just nu kom det en pott med pengar.

— De nepalesiska byggarna jobbar med norska avtal och tjänar bra, speciellt utifrån löneläget i Nepal, men det är hemifrån i fem månader och jobbar då väldigt hårt, men framförallt är de vana att bygga med sten.

Sofia ser ett behov av att också kunna använda deras kunskap för att bygga trappor i sten områdena på Jaktfalksleden ovanför Njupeskärs vattenfall.

— Det finns några svåra passager som vi kanske skulle få åtgärda med hjälp av eras kunskap, funderar Sofia.

— Den grupp som är här i år är mer vana med att bygga trappor än just de här vattenrännorna, men de fixar det här väldigt snabbt, berömmer Sofia.

Arbetsledare för de fyra nepaleserna är Pasang, som också är den som talar bäst engelska. Med en bakgrund som bergsguide i Nepal bygger han nu vattenrännor på Långfjället.

— Det här är ett bra jobb, men stenarna är lite små, säger Pasang och baxar en stor sten på plats.

— Storleken på stenarna följer de svenska reglerna för hur stora och tunga stenarna får vara. Tyngre stenar måste lyftas med maskiner enligt våra regler. De hade föredragit större stenar för att låta jobbet gå snabbare, men nu använder vi stenar som följer svenska regler, förklarar Sofia .

Samtidigt hanterar de nepalesiska byggarna de stora stenarna med lätthet.

— De bollar med dem som om de vore gummibollar, skrattar Sofia.

Med rännorna på plats ska vattnet följa dem istället för att rinna över den grusade leden och spola bort gruset.

— I höst ska vi sedan flyga ut nytt grus som då ska kunna ligga kvar.

— Vi lär oss saker av det, inte minst gäller det valet av rätt typ av stenar, säger Sofia Stenberg.

För vandrarna möter nu väldigt fina rännor och inom kort är Linnéstigen rustad på båden den norska och svenska sidan.