Kommer lunchrestaurangerna att försvinna?

Varför äter vi som vi gör och hur kommer framtiden att se ut? Kommer det att finnas lunchrestauranger? Det var frågor som måltidsforskaren Rickard Tellström svarade på när han besökte Borlänge.

Richard Tellström är etnolog och docent i måltidskunskap. Han är en välkänd röst i svensk matdebatt, har medverkat i Historieätarna och Landet Brunsås och har skrivit flera böcker om svensk måltidskultur.

Något som Rickard ser i en nära framtid är att dagens lunch på restauranger kan ligga risigt till. Pandemin födde en kultur av att jobba hemma. Samtidigt minskades kontorsytorna. Matlådan ökade i popularitet. Och slår det sedan igenom med en arbetstidsförkortning kommer nog även lunchtimmen att kortas ner. Och då finns inte marknaden kvar längre.

Inte en slump

Är det en slump att vi äter det vi gör eller har vi styrts på vägen? Nej, någon slump är det inte. Vi styrs av politik och värderingar i samspel med en marknad som hela tiden siar om vad vi kommer att vilja ha. Vissa saker slår och andra inte. Ibland kommer nya matinnovationer för tidigt för att sedan återuppstå när tiden är mogen.

— Glass på pinne är naturligt idag men när det kom på 30-talet fungerade det inte. Att gå och äta gjorde inte vuxna människor, berättar Rickard Tellström för en stor skara åhörare på Dalarna Science Park.

Att mat är viktigt för oss är ingen nyhet. Men hur vi äter har även format hur vi umgås. När tv:n slog igenom försvann det spontana besöket hos varandra på kvällarna. Vi började äta medan vi såg på favoritprogrammen och att störa när tv:n var på var inte okej. På radions tid däremot gick det utmärkt.

Bordsskicket har även det förändrats över tid. Att äta med en hand sågs tidigare som något bara de utan bordsskick ägnade sig åt. Men inte längre.

— Vi har förlorat en arm för i den sitter mobilen. Det har gjort att enhandsätandet har kommit. Mat som är färdigskuren och där alla tuggor smakar samma, säger han.

Samhället styr våra måltider

Skolmaten är en annan sak som förändrade mycket. Eller skulle ha förändrat, rättare sagt. Tidigare åt vi bara ett lagat mål mat om dagen för att på kvällen spisa gröt eller smörgåsar.

— Staten ville att kvinnorna skulle komma ut i arbetslivet och då ville man flytta det lagade målet mat från hemmet till skolan. Men det fungerade inte. Vi fick istället lagad lunch och middag. Så det blev två mål istället för ett, säger Rickard.

Och det här följer med oss och som vanligt tror vi att vi är de normala. Men så är det inte. Det räcker att åka till Norge så är matpaket hemifrån med smörgåsar, frukt eller yoghurt det vanliga i skolan. Först nu börjar man titta på att servera skollunch.

Sättet vi äter på förändras med tiden och vad vi influeras av. Och historiskt tycker vi om saker som kommer från USA.

— Det vi äter kan även skapa sidomarknader. Att grilla till exempel. Först gjordes ett försök att lansera en grill för inomhusbruk. Det gick inte bra. Så vi flyttade ut den och började umgås i trädgården. Sedan växte det på med utekök, pizzaugnar och studsmattor. Och för att det ska vara fint i trädgården när vi umgås kom även robotgräsklipparen, fortsätter han.

Vi äter hela tiden

Tiden vi i Sverige äter skiljer sig från många andra länder. Här äter vi mest hela tiden. Jämfört med till exempel Frankrike så äter fransmännen frukost, lunch och middag. Och däremellan inget. Medan vi äter lika mycket då men fyller på mellan målen.

— Mellanmål för vuxna behövs inte – det är ett okynne! Nu har vi en industri som talar om för oss att vi behöver äta hela tiden. Och det gör vi. Direkt man är lite sugen, berättar Rickard och fortsätter:

— Två lagade mål mat om dagen plus mellanmål visar sig genom övervikt. Och idag är mer än hälften av Sveriges vuxna befolkning överviktiga.

Andra saker som historiskt sett har påverkat hur vi äter är krig och hur konjunkturen svänger. Även pandemin drev fram nya vanor.

Så äter vi i framtiden

I framtiden spår Rickard att det finns affärsmöjligheter för att ta fram små mål som innehåller 150 till 300 kalorier. Som vi äter 7 till 8 gånger om dagen. Ätandet blir mer individuellt. Man kan kanske äta ihop men man äter inte samma saker.

Vidare menar han att öppenheten är stor och mat som berättar något nytt. Som har en framtidstro. Den kommer att gå bra.

Så vad händer då med fredagstacosen och myset?

— Barn tycker om att veta vad som ska hända. Det ska vara samma tacos varje fredag. Det är viktigt. Så tacos på fredagar blir kvar.