Är det läge eller inte att se över partistödet?

Efter en intensiv debatt under gårdagens fullmäktigemöte klubbades förslaget att tillsätta en beredningsgrupp för att se över det kommunala partistödet igenom – ett stöd som inte förändrats under de senaste 20 åren. 

— Ett höjt partistöd innebär inte om att vi ska köpa kaffemuggar för de här pengarna som eventuellt skulle tillfalla partierna, det handlar ju om demokrati och om att partierna ska ha råd att skicka oss på utbildning till exempel. Får vi lära oss politiken på ett bättre sätt kan medborgarna förvänta sig bättre beslut, förklarade socialnämndens ordförande Bengt Stor (M).

Syftet med det lokala partistödet är att stärka partierna i den lokala demokratin och här är det upp till varje kommun att utforma hur stödet ska betalas ut. Initiativet till att se över modellen i Rättvik kommer från det socialdemokratiska oppositionsrådet Daniel Wenngren som lämnat in ett initiativ som innehöll två delar: att tillsätta en beredningsgrupp och att indexuppräkna stödet. I dagsläget är Rättvik den kommun som ger lägst partistöd i hela länet, drygt 30 kronor per invånare och år, något som Wenngren tycker det är dags att se över efter 20 år utan förändring.

— Jag tror att snittet i Dalarna ligger på runt 50 kronor. För mig är det viktiga att vi höjer grundstödet för alla partier, även de minsta partierna. Vi får ingen bredd i politiken överhuvudtaget till slut om bara de största partierna ska synas och höras, så det är en demokratifråga, anser jag, säger Wenngren.

Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatbundet stöd, ju fler mandat partiet har i kommunfullmäktige desto högre stöd får de. I dag ligger partistödet lägst av alla dalakommuner och även om stödet inte setts över under två decennier anser inte kommunalrådet Ulrica Momqvist (C) att det är läge för en höjning i det ekonomiska läget kommunen befinner sig i, och yrkade på avslag.

— När ekonomin är så ansträngd som den är så är det just det här första steget med att tillsätta en beredningsgrupp som är problemet. Vi ska inte starta processer som leder till att vi kan få ökade kostnader när vi inte når våra resultatmål, sa hon med bestämdhet.

Momqvist tryckte på att det finns många sätt att exponera partierna på och menade att signalen från en höjning riskerar att undergräva förtroendet hos både invånare och anställda, något som Jonny Jones (C) höll med om.

— Jag håller med Ulrika om att det inte är läget att se över det här nu utan det får vi nog göra när vi har fått ordning på ekonomin till fullo.

Talarstolen gick varm under en halvtimme med olika inlägg och S, KD, V och M lyfte å sin sida de demokratiska aspekterna så som att ge alla partier ekonomiska muskler för att kunna informera och möta medborgarna i en tid då allt har blivit dyrare och färre vill engagera sig politiskt.

— Demokrati vet vi alla härinne att det handlar om dialog och möten. Vissa som känner mig vet att jag är med och fixar något som heter ”Tankarnas Trädgård”, där är vi nu tvungna att ta betalt av folk för att de ska kunna titta på film och ha en trevlig debattkväll med oss, det känns lite tråkigt när vi skulle vilja göra mer grejer, berättar Peter Rousu (S).

Under diskussion kom Bengt Stor med ett justerat förslag: att endast tillsätta en beredningsgrupp, men att frågan om indexuppräkning ska lämnas åt beredningen att ta ställning till. Detta förslag vann efter votering, trots motstånd från Centerpartiet.