Trafikverket kortar tåg – 1200 långtradare med timmer och gods hamnar på vägarna

Trafikverket klarar inte av att hålla Västerdalsbanan uppdaterad. Det signalsystem som finns längs bandelen Repbäcken–Malungsfors klarar inte av att hantera de långa och många tågsätt som näringslivet använder. Därför kommer tågsätten att kortas från 550 meter till 400 meter.

För trafiken på den redan smala och undermåliga E45 söder om Malung innebär det att gods nu flyttas från järnväg till landsväg. Virke och gods motsvarande omkring 1 200 timmer- och godsbilar kommer att styras om till vägtransporter.

– Det är helt åt skogen. Här har vi tillsammans lagt stor energi och mycket pengar på att få igång timmerterminalen i Malungsfors, och så kan inte en jättemyndighet som Trafikverket ens ge några besked om hur de planerat för ett byte av signalsystem, dundrar Malungs kommunalråd Hans Unander.

– Det vi önskar är ett rimligt besked om när vi kan ha en lösning på gång, säger Fredrik Bärthel, ansvarig för järnvägslogistik på Fiskarhedens Trävaru.

Fredrik Brokvist, regional planeringsdirektör på Trafikverket, kommenterar:

– Det är en utmaning som uppstått och som beror på att det rullar allt fler långa tåg på sträckan. Det är ju positivt att intresset för att använda järnvägen ökar, men det är också en utmaning för oss, som blivit tydlig ganska nyligen.

– Vi jobbar med att ta fram olika lösningar och kostnaderna för dem. Vi hoppas ha ett svar på vilket spår vi ska välja före sommaren.

För Trafikverket handlar det om att genomföra en förlängning av spåren vid mötesplatserna – något som kräver omfattande nybyggnation och flytt av signalsystem.

– I dag finns det tre mötesplatser på sträckan där tågen kan mötas. Det som kan bli aktuellt att börja med är att se vilken mötesplats vi ska bygga om först.

Trafikverket kommer också att inleda kontakter med tågoperatörer för att se om det går att justera tidtabellerna.

– Skulle vi finna en lösning där, så är det vad som går snabbast att genomföra i väntan på en ombyggnation.

Ett tredje alternativ som Trafikverket också tittat på är att klarera tågen manuellt på sträckan – lite som hur tågen hanterades tidigare, då en klarerare, ofta kallad stins, säkerställde att inget annat tåg befann sig på banan innan ett tåg kunde vinkas iväg.

– Det är en möjlig väg med manuell klarering i väntan på att vi får en långsiktig lösning.

Västerdalsbanan var den sträcka som tidigare fick ett nytt signalsystem i ett pilotprojekt.

– Trafikverket valde sedan att inte gå vidare med det systemet, så det finns bara på den här sträckan, förklarar Fredrik.

Att byta system är inte aktuellt i närtid, trots att det bara är några få lok som kan hantera det nuvarande signalsystemet.

– Det är positivt att efterfrågan på tågtrafik ökat. Vi har full förståelse för näringslivets behov och önskemål, och vi har en bra dialog med dem.

– Vi har helt enkelt ett system som inte är avsett för så här långa och många tåg, säger Fredrik Brokvist.

Att åtgärda utmaningen med mötesplatser för fler och längre tågsätt på Västerdalsbanan kommer att ta flera år, och i dag finns inte de pengarna i Trafikverkets budget.

– Det är tråkigt när vi fått igång det här och jobbar med tåg. Vi vill visa att vi menar allvar med att satsa på tåg, så det här känns tråkigt, säger Joakim Limberg, vd på Fiskarheden Trävaru, som gått från noll till 26 procent av produkterna på järnväg – på bara ett år.